igår var det fredag---
jobbade mellan åtta och fyra,det gick bra....skönt att vara ute bland folk så man slipper tännka.
sen kom sofie och hämtade mig vi åkte och mötte sandra på perran där vi åt middag,det var gott det är det alltid där,men plötsligt så fick jag en sån kännsla av att vilja stoppa fingrarna i halsen och spy upp allt jag ätit,kommer det onda ut då tänkte jag???nej det gör ju inte det så jag fick ha mina bulimi tankar för mig själv ett tag.det var mysigt att sitta där med sofie och sandra och bara tänka på annat,men jag vet inte det är tungt endå nu...
sen gick vi vidare till sph för att titta på handboll ERSAB-Nordea och jag självklart vann Ersab :) weeei det blev typ 22-12 och stämningen var på topp....Jag,sandra,sofie,johanna och stefan gick tillbaka till perran och så kom eric ner med.jag började nästan gråta när jag såg honom våran bästa eric har inte varit hemma på tre veckor men nu är han det.
sen var det dags att gå hem,jag gick en bit med eric och stefan underbara älskade....
sen gick jag från eric och hem....det gick mindre bra när jag varit trevlig mellan 08-23 så orkade jag inte längre allt brast och tårarna började rinna...fan jag är inte en sån som gråter,har aldrig varit och kommer aldirg och bli trodde jag ja.....men nu kunde jag inte sluta de bara kom....
pratade med dig i telefonen tack tack för att du finns.....
du ska veta att jag finns här för dig med....alltid alltid...
somnade efter mycket om och men.....
du,förlåt förlåt mig...
sen kom sofie och hämtade mig vi åkte och mötte sandra på perran där vi åt middag,det var gott det är det alltid där,men plötsligt så fick jag en sån kännsla av att vilja stoppa fingrarna i halsen och spy upp allt jag ätit,kommer det onda ut då tänkte jag???nej det gör ju inte det så jag fick ha mina bulimi tankar för mig själv ett tag.det var mysigt att sitta där med sofie och sandra och bara tänka på annat,men jag vet inte det är tungt endå nu...
sen gick vi vidare till sph för att titta på handboll ERSAB-Nordea och jag självklart vann Ersab :) weeei det blev typ 22-12 och stämningen var på topp....Jag,sandra,sofie,johanna och stefan gick tillbaka till perran och så kom eric ner med.jag började nästan gråta när jag såg honom våran bästa eric har inte varit hemma på tre veckor men nu är han det.
sen var det dags att gå hem,jag gick en bit med eric och stefan underbara älskade....
sen gick jag från eric och hem....det gick mindre bra när jag varit trevlig mellan 08-23 så orkade jag inte längre allt brast och tårarna började rinna...fan jag är inte en sån som gråter,har aldrig varit och kommer aldirg och bli trodde jag ja.....men nu kunde jag inte sluta de bara kom....
pratade med dig i telefonen tack tack för att du finns.....
du ska veta att jag finns här för dig med....alltid alltid...
somnade efter mycket om och men.....
du,förlåt förlåt mig...
Kommentarer
Trackback