Dagens ego tripp....
Jag tog bussen vid nio ut mot skolan,jag såg så fram emot att få träffa mina barn mina 22 st nio åringar det känns som hundra år sen jag såg dem sist...
Jag öppnar dörren till kapprummet och klíver in som vanligt . Det tar två sekunder tre på sin höjd sen har jag 20 st ungar hängandes runt halsen på mig och alla vill kramas och prata och berätta och fråga i munnen på varandra...de säger att de saknat mig och jag har saknat dem med så mycket,de undrade vart jag har varit så himla länge och varför jag inte kom tidigare....det gör ont i hjärtat när de säger så...men jag är där nu och jag ska komma imorgon och se när de lussar =). Och jag ska komma på onsdag på deras terminsavslutning och jag ska komma igen i vår..hur länge ska jag stanna ska jag stanna hela dagen? ska jag äta med dem?? kan jag sitta vid deras bord då??
Vi har samlig och de läser högt jag har ett barn sittandes i knät och två som håller krampaktigt i mig i var arm..när vi ska gå till maten kommer två stycken springades när jag ska ta på mig skorna,får vi hålla i din hand?? de vill att jag ska vara med ute på rasten och leka och busa och visar stor besvikelse när jag faktiskt måste tala med min handledare lite med.... När jag ska gå så får jag alla barn över mig i en stooor hög som ska krama hej då...även fast jag ska komma imorgon och se dem lussa,de ska sjunga högt då för min skull de lovar de och jag måste sitta långt fram visst visst ska jag??
klar jag ska jag ska sitta längst fram !!!!
jag tar bussen mot stan,vid rekarne kliver det på en tjej hon ler så stort mot mig och jag kan inte placera henne vem är det?? hon sätter sig bredvid mig och då ser jag det är ju lilla E lilla lilla E...en av mina gamla basket tjejer hon är ju inte så liten längre hon har precis som alla de andra växt om mig för lääänge sedan hon ger mig en kram...Hon som var så liten när jag träffade henne första gången så liten och snabbast i hela laget.,när hon skadade sig kunde jag utan besvär bära henne av plan och när vi vann kunde jag lyfta henne högt högt..Hon är ju inte liten längre,hon är ju stor nu jag kan inte sluta förvånas när jag ser ngn av mina gamla tjejer så himla stora har de blivigt ju så himla...Hon går andra året på gymnasiet nu och hon fyller arton nästa år....Jag säger hejdå och ber henne häsla sin mamma och sina systrar när jag kliver av bussen....Vilken toppen dag hade inte kunnat bli bättre;)
Nu ska jag plugga och sen ska jag bara bara ta det lugnt....Imorn är det full rulle igen först på lucia firande och sen skolan och jobb för egen del... På fredag vart jag ledig visade sig,de ringde från jobbet men med tanke på mitt mastodont pass på lördag så är det mer än ok....
Jag öppnar dörren till kapprummet och klíver in som vanligt . Det tar två sekunder tre på sin höjd sen har jag 20 st ungar hängandes runt halsen på mig och alla vill kramas och prata och berätta och fråga i munnen på varandra...de säger att de saknat mig och jag har saknat dem med så mycket,de undrade vart jag har varit så himla länge och varför jag inte kom tidigare....det gör ont i hjärtat när de säger så...men jag är där nu och jag ska komma imorgon och se när de lussar =). Och jag ska komma på onsdag på deras terminsavslutning och jag ska komma igen i vår..hur länge ska jag stanna ska jag stanna hela dagen? ska jag äta med dem?? kan jag sitta vid deras bord då??
Vi har samlig och de läser högt jag har ett barn sittandes i knät och två som håller krampaktigt i mig i var arm..när vi ska gå till maten kommer två stycken springades när jag ska ta på mig skorna,får vi hålla i din hand?? de vill att jag ska vara med ute på rasten och leka och busa och visar stor besvikelse när jag faktiskt måste tala med min handledare lite med.... När jag ska gå så får jag alla barn över mig i en stooor hög som ska krama hej då...även fast jag ska komma imorgon och se dem lussa,de ska sjunga högt då för min skull de lovar de och jag måste sitta långt fram visst visst ska jag??
klar jag ska jag ska sitta längst fram !!!!
jag tar bussen mot stan,vid rekarne kliver det på en tjej hon ler så stort mot mig och jag kan inte placera henne vem är det?? hon sätter sig bredvid mig och då ser jag det är ju lilla E lilla lilla E...en av mina gamla basket tjejer hon är ju inte så liten längre hon har precis som alla de andra växt om mig för lääänge sedan hon ger mig en kram...Hon som var så liten när jag träffade henne första gången så liten och snabbast i hela laget.,när hon skadade sig kunde jag utan besvär bära henne av plan och när vi vann kunde jag lyfta henne högt högt..Hon är ju inte liten längre,hon är ju stor nu jag kan inte sluta förvånas när jag ser ngn av mina gamla tjejer så himla stora har de blivigt ju så himla...Hon går andra året på gymnasiet nu och hon fyller arton nästa år....Jag säger hejdå och ber henne häsla sin mamma och sina systrar när jag kliver av bussen....Vilken toppen dag hade inte kunnat bli bättre;)
Nu ska jag plugga och sen ska jag bara bara ta det lugnt....Imorn är det full rulle igen först på lucia firande och sen skolan och jobb för egen del... På fredag vart jag ledig visade sig,de ringde från jobbet men med tanke på mitt mastodont pass på lördag så är det mer än ok....
Kommentarer
Trackback