svar på eran fråga...
ja nu ska jag ta mig tid att besvara den frågan jag besvarat till de flesta ja mött under den senaste veckan...
ska du med till vemdalen på utbildningen?
ja!
varför?
- För ett och ett halvt år sedan så blev jag frågad och jag och d hade lust att bli skidledare för en förening som vi var med i.... vi hade funderat på det tidigare men vi tackade då nej av ngn anledning...men jag tänke att jo vi behöver komma ut och göra ngt tillsammans och de kan vara kul för d att komma ut med och träffa lite folk...+ att två jätte trevliga tjejer oxå kanske skulle bli ledare..så frågade vi även b1 och b2 dvs våra bröder... för det kunde ju bli så jävla kul om vi var ett schyst gäng som åkte iväg och vi alla har ju åkt skidor sen vi var små och jag såg min chans till en bra utbildning och bra referenser för min framtida roll som lärare... samt att jag och d skulle göra ngt kul tillsammans.och få lära kännar systrarna sisters lite bättre....
det var anledningen till att jag anmälde oss då till att vi sex tillsammans beslöt oss för att göra detta...
när jag och daniel två månader senare gick skilda vägar så pratade vi igenom hur vi skulle göra och vi bestämde oss för att vi båda ville göra detta och att vi skulle få det att funka..
så vi åkte iväg tors-sön till vemdalen istället för sälen och hade sååååååå kul vi blev ett så bra gäng och såg faktiskt fram emot att det skulle snöa i januari.... det var jätte kul den helgen vi var borta och allting funkade bra bra bra vi blev en stark grupp och jag insåg väldigt snabbt att de två blyga systrarna sisters var jätte trevliga och bra tjejer och grunden till en bra vännskap las....vi skämtade massa och har interna skämt från den helgen som jag fortafarande skrattar åt...jag kom närmre den ena systern än den andra men sånt är ju naturligt och vi gjorde även saker tillsammans på fritiden och hade jätte kul även fast det skillde fyra år mellan mig och henne så hade vi mkt gemensamt... så började det snöa och skidskolan blev av kul kul kul nu skulle vi äntligen få praktisera det vi lärt oss=) allting flöt på sååå bra tills...
en kväll ringer d och berättar en sak för mig,jag blir uppriktigt glad för hans skull och tänker att detta kan bara sluta bra...två människor som jag tycker om tillsammans.
så blev det inte....
en jävla härva med lögner och gap och skrik alla inblandade ingen inblandad...hot,lögner, slag och smäll i dörrar
inflyttingsfesten/förnedringsfesten är toppen på isberget, då fick jag för en gångs skull se vad du gick för... jag som var så dum och trodde det skulle funka...
jag fick höra att e och jag inte va så bra vänner som jag trott och att våran vännskap inte var viktig....det var dock inte hon som sa...man kan ju gissa vem....
nu ska jag säga en sak jag inte sagt till någon inte ens till dig...
elin jag saknar dig det är trist att det blev såhär, jag vill att vi ska kunna vara vänner...
men så länge * är i obalans så går det ju uppenbarligen inte...
så anledningen till att jag åker med är för att jag har rätt till den utbildningen som jag för ett och ett halv år sedan anmälde mig och d till för att göra ngt kul och för att komma ut och träffa folk... det är en bra merit till min utbilding och jag tycker att det är väldigt kul att göra det jag gör...
jag hoppas att denna helg kommer bli lika kul som förra året och att det kommer gå lika bra...jag hoppas även att vi som grupp kommer att fungera igen, att alla ska kunna sammarbeta med alla. doc så kommer ju inte daniel och jag kasta oss i armarna på varandra och säga snälla fröken får vi göra två och två övningarna....så kommer det aldrig nånsin att bli han hatar mig för mkt och jag är nog aldeles för besviken,det har hänt för mkt helt enkelt...
sen är det kanske inte den bästa lösningen att åka iväg med sitt ex som du under det gågna året haft en väldigt orolig/instabil/hotfull relation till och sitta i tre dagar och titta när han gulligullar med din polare dvs hans nya tjej...men sånt är livet så är det ibland
marie och co ni som sitter här hemma och undrar om jag lever...I´ll allways watch my back....
nej nu badmys på g...
ska du med till vemdalen på utbildningen?
ja!
varför?
- För ett och ett halvt år sedan så blev jag frågad och jag och d hade lust att bli skidledare för en förening som vi var med i.... vi hade funderat på det tidigare men vi tackade då nej av ngn anledning...men jag tänke att jo vi behöver komma ut och göra ngt tillsammans och de kan vara kul för d att komma ut med och träffa lite folk...+ att två jätte trevliga tjejer oxå kanske skulle bli ledare..så frågade vi även b1 och b2 dvs våra bröder... för det kunde ju bli så jävla kul om vi var ett schyst gäng som åkte iväg och vi alla har ju åkt skidor sen vi var små och jag såg min chans till en bra utbildning och bra referenser för min framtida roll som lärare... samt att jag och d skulle göra ngt kul tillsammans.och få lära kännar systrarna sisters lite bättre....
det var anledningen till att jag anmälde oss då till att vi sex tillsammans beslöt oss för att göra detta...
när jag och daniel två månader senare gick skilda vägar så pratade vi igenom hur vi skulle göra och vi bestämde oss för att vi båda ville göra detta och att vi skulle få det att funka..
så vi åkte iväg tors-sön till vemdalen istället för sälen och hade sååååååå kul vi blev ett så bra gäng och såg faktiskt fram emot att det skulle snöa i januari.... det var jätte kul den helgen vi var borta och allting funkade bra bra bra vi blev en stark grupp och jag insåg väldigt snabbt att de två blyga systrarna sisters var jätte trevliga och bra tjejer och grunden till en bra vännskap las....vi skämtade massa och har interna skämt från den helgen som jag fortafarande skrattar åt...jag kom närmre den ena systern än den andra men sånt är ju naturligt och vi gjorde även saker tillsammans på fritiden och hade jätte kul även fast det skillde fyra år mellan mig och henne så hade vi mkt gemensamt... så började det snöa och skidskolan blev av kul kul kul nu skulle vi äntligen få praktisera det vi lärt oss=) allting flöt på sååå bra tills...
en kväll ringer d och berättar en sak för mig,jag blir uppriktigt glad för hans skull och tänker att detta kan bara sluta bra...två människor som jag tycker om tillsammans.
så blev det inte....
en jävla härva med lögner och gap och skrik alla inblandade ingen inblandad...hot,lögner, slag och smäll i dörrar
inflyttingsfesten/förnedringsfesten är toppen på isberget, då fick jag för en gångs skull se vad du gick för... jag som var så dum och trodde det skulle funka...
jag fick höra att e och jag inte va så bra vänner som jag trott och att våran vännskap inte var viktig....det var dock inte hon som sa...man kan ju gissa vem....
nu ska jag säga en sak jag inte sagt till någon inte ens till dig...
elin jag saknar dig det är trist att det blev såhär, jag vill att vi ska kunna vara vänner...
men så länge * är i obalans så går det ju uppenbarligen inte...
så anledningen till att jag åker med är för att jag har rätt till den utbildningen som jag för ett och ett halv år sedan anmälde mig och d till för att göra ngt kul och för att komma ut och träffa folk... det är en bra merit till min utbilding och jag tycker att det är väldigt kul att göra det jag gör...
jag hoppas att denna helg kommer bli lika kul som förra året och att det kommer gå lika bra...jag hoppas även att vi som grupp kommer att fungera igen, att alla ska kunna sammarbeta med alla. doc så kommer ju inte daniel och jag kasta oss i armarna på varandra och säga snälla fröken får vi göra två och två övningarna....så kommer det aldrig nånsin att bli han hatar mig för mkt och jag är nog aldeles för besviken,det har hänt för mkt helt enkelt...
sen är det kanske inte den bästa lösningen att åka iväg med sitt ex som du under det gågna året haft en väldigt orolig/instabil/hotfull relation till och sitta i tre dagar och titta när han gulligullar med din polare dvs hans nya tjej...men sånt är livet så är det ibland
marie och co ni som sitter här hemma och undrar om jag lever...I´ll allways watch my back....
nej nu badmys på g...
Kommentarer
Trackback